to be this much in love with someone.
Johan, jag är så kär i dig. Det vet du, men jag tror inte du inser hur mycket. Allt jag tänker på är dig, varje dag och alltid. Jag kommer inte kunna andas tills det är vi två. Och om det inte blir så så går jag under. På riktigt.
Allt jag vill är att få ligga bredvid dig hela tiden och bara titta på dig. Det räcker för att jag jag ska känna mig lycklig. Det finns inget annat. Bara du. Snälla bli min, jag behöver dig nu.
Igår såg jag på A walk to remember. Visst, det är en sorglig film, men allt bara brast då och jag började gråta. Jag saknade dig så mycket att jag visste inte vart jag skulle ta vägen. Och ändå hade vi setts den dagen. Det är otroligt hur man kan fastna så pass mycket för en person. Hur man kan känna att det här är den jag vill vara med livet ut. För evigt. Att det här är den underbaraste killen som finns och man vill vara med dig hela tiden. Bara känna dina andetag i nacken, på halsen, höra dom överallt. Då är världen fulländad, och man behöver inte bry sig om nånting annat. Bara du finns där för mig inom räckhåll.
Johan, varje gång du tar på mig blir jag alldeles till mig, när du spelar på din synth så smälter jag, jag går vilse i dina ögon. Det finns nog ingenting som är fel med dig, du är så perfekt. I alla fall perfekt för mig. Jag har aldrig känt så här för någon. Aldrig. Det är så starkt så det finns inte.
Och jag vet att jag inte är perfekt. Allt är bara fel med mig och jag är på väg åt fel håll i livet. Men jag gör mitt bästa för att vara en bra människa och jag vet att jag inte alltid lyckas. Men det är ju inte lätt att koncentrera sig på allt ansvar när allt jag tänker på är att få vara i din närhet och du är allt för mig och jag klarar snart inte mer. Snälla, jag vill kunna leva för dig och allt vad du är. I allmänhet känner jag mig glad och lycklig, men ibland så är min kärlek för dig bara för mycket. Då sitter jag nånstans med mina cigaretter och min deppmusik och bara känner mig allmänt nere. Det ska inte vara så. Man ska vara glad när man är kär.
Men som sagt, det är ju inte lätt för mig att koncentrera mig på lycka när jag har irrat bort mig i dina ögon.
Allt jag vill är att få ligga bredvid dig hela tiden och bara titta på dig. Det räcker för att jag jag ska känna mig lycklig. Det finns inget annat. Bara du. Snälla bli min, jag behöver dig nu.
Igår såg jag på A walk to remember. Visst, det är en sorglig film, men allt bara brast då och jag började gråta. Jag saknade dig så mycket att jag visste inte vart jag skulle ta vägen. Och ändå hade vi setts den dagen. Det är otroligt hur man kan fastna så pass mycket för en person. Hur man kan känna att det här är den jag vill vara med livet ut. För evigt. Att det här är den underbaraste killen som finns och man vill vara med dig hela tiden. Bara känna dina andetag i nacken, på halsen, höra dom överallt. Då är världen fulländad, och man behöver inte bry sig om nånting annat. Bara du finns där för mig inom räckhåll.
Johan, varje gång du tar på mig blir jag alldeles till mig, när du spelar på din synth så smälter jag, jag går vilse i dina ögon. Det finns nog ingenting som är fel med dig, du är så perfekt. I alla fall perfekt för mig. Jag har aldrig känt så här för någon. Aldrig. Det är så starkt så det finns inte.
Och jag vet att jag inte är perfekt. Allt är bara fel med mig och jag är på väg åt fel håll i livet. Men jag gör mitt bästa för att vara en bra människa och jag vet att jag inte alltid lyckas. Men det är ju inte lätt att koncentrera sig på allt ansvar när allt jag tänker på är att få vara i din närhet och du är allt för mig och jag klarar snart inte mer. Snälla, jag vill kunna leva för dig och allt vad du är. I allmänhet känner jag mig glad och lycklig, men ibland så är min kärlek för dig bara för mycket. Då sitter jag nånstans med mina cigaretter och min deppmusik och bara känner mig allmänt nere. Det ska inte vara så. Man ska vara glad när man är kär.
Men som sagt, det är ju inte lätt för mig att koncentrera mig på lycka när jag har irrat bort mig i dina ögon.
myshelg.
Nu var det ett tag sen jag skrev här, kanske dags igen då :P
Helgen har varit helmysig :) i fredags gjorde jag faktiskt ingenting, och det var faktiskt väldigt skönt. Igår var jag hos Johan och hade filmkväll. Vi såg Meet the Spartans (sjuk film) och The exorcism of Emily Rose. Lite halvjobbig film, speciellt eftersom den baseras på en sann historia. Sen får man ju välja vad man tror på exakt.
Idag blev det bio med Alexandra, vi såg Barnhemmet. Sjukt bra film, men läskig! Den rekommenderas i alla fall, verkligen sevärd.
Nej, nu ska jag se på världens bästa film:
Den som inte har sett Donnie Darko ska göra det nu. På en gång. Finns ingen finare film och kommer aldrig att göra det. And that's a fact.
Helgen har varit helmysig :) i fredags gjorde jag faktiskt ingenting, och det var faktiskt väldigt skönt. Igår var jag hos Johan och hade filmkväll. Vi såg Meet the Spartans (sjuk film) och The exorcism of Emily Rose. Lite halvjobbig film, speciellt eftersom den baseras på en sann historia. Sen får man ju välja vad man tror på exakt.
Idag blev det bio med Alexandra, vi såg Barnhemmet. Sjukt bra film, men läskig! Den rekommenderas i alla fall, verkligen sevärd.
Nej, nu ska jag se på världens bästa film:
Den som inte har sett Donnie Darko ska göra det nu. På en gång. Finns ingen finare film och kommer aldrig att göra det. And that's a fact.